lördag 17 september 2011

Du blir inte bättre av att vara den du vill säga åt dig själv att vara.
När man rasar inuti
När man gjort allt för att avreagera
När man gjort allt för att försöka synas
När man känner ångesten som en klump i magen
När man känner tårarna trycka bakom ögonen
När man gjort allt för att försöka bygga upp nått bättre

Vad finns kvar då?

Det är så in i helvetes jävla lätt för mig att visa och berätta för andra hur dom ska göra.
Mitt skratt och mitt leende döljer allt.
För visst fan skrattar jag
För visst fan ler jag
Men jag vill inte prata
Kanske trivs jag med att ha ångesten hänga över mig?
Gör jag nått som gör mig lycklig så sårar jag någon annan
Gör jag nått som gör någon annan lycklig sårar jag mig själv..

Det är inte lätt att klättra upp när berget än ner dränkt i såpa.
Men vad gör man inte för andra?
Jag ser hellre att dom runt omkring mig mår bra än att jag gör det.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar